I fredags lämnades ÄNTLIGEN c-uppsatsen in till examinerande lärare. Jag känner mig så lätt att jag nästan kan flyga! Helt underbar känsla. Nu går det inte att göra något med den förrän domen kommer 20 december. Jag hoppas ”tomten” är snäll och ger oss en trevlig juklapp. Lite småpyssel kan jag väl gå med på men inga stora förändringar igen TACK! Men tills dess så ska jag inte tänka på vetenskapliga artiklar, metoder och diskussioner överhuvudtaget.

Fredagkväll var vi ca 25 stycken från klassen som firade med att äta god itaiensk buffé på Koriander och sen dansades det nästan hela kvällen. DJ kunde ha spelat vettigare musik men det var gött att få röra på sig efter allt stillasittande framför datorn de senaste månaderna.

Lördag kom lillasyster Linda med pojkvän hit och hälsade på. Fikade lite lussebullar och pepparkakor. Sen begav vi oss mot Årjäng för julbord med Andreas familj. Det var hemskt halkigt på ena sidan om Årjäng. Andreas skulle ut till sin lillasyster och bli klippt. På vägen dit stod polisen och två bilar i diket. Vi hade inte insett att det var halkigt förrän då och insåg att det var som såpa på vägen. Bilen spann i uppförsbackar till och med. Ytterligare en bil låg i diket en bit bort. Jag lämnade av Andreas och åkte tillbaka för att köra barnen till mina föräldrar under tiden. När jag kom tillbaka till olycksplatsen så var det avstängt och det visade sig att ambulansen låg bakom mig. En halvtimme fick vi vänta innan vi fick åka vidare. Väl inne i Årjäng och ut mot mina föräldrar var det däremot inte alls lika halkigt tack och lov och från att ha varit ute i god tid blev jag en halv timme försenad till julbordet. Älsklingen var dock snäll och väntade med att äta tills jag kom och god mat var det.

Idag har det varit slappt här hemma. Sov länge, lite matinköp och Alfons innebandyträning är det enda vi tagit oss för.

Under lördagskvällen besöktes ”Flowerwood” av en hel massa kändisar som kom dit för att fira min svägerskas 30-årsdag. Röda mattan, mingel, god mat och dans förgyllde kvällen.

Självaste Gudfadern Don Vito Corleone var där.

Vem den blonda kvinnan var, det är frågan? En wannabe?

Fram tills jag var runt 20 så fanns mycket spring i benen och jag tränade en hel del och sprang även lite tävlingar ibland, men sen när barnen kom blev det sämre. Jag har försökt någon gång då och då men det har varit otroligt jobbigt… surprise?! och det har inte blivit någon rutin på det. Många ursäkter har de ju också funnits under åren… för trött, för kallt, för lite tid osv. Upp till två år efter jag varit gravid med alla tre barnen har jag också känt av fogarna efter foglossningen och det har helt enkelt inte varit skönt att va ute och springa och säkert är det vettigt att jag undvikit det också.

Men i början av sommaren tog jag faktiskt tag i mig själv och började springa och jag har varit ute 2-3 gånger i veckan sen dess. Dryga 2 km var lååååångt och jobbigt i början men det senaste rundorna jag sprungit har varit ca 4,5 km och känts rätt bra. Däremot tycker jag att det är svårt att förbättra sig. Jag vill ju bli snabbare och målet är att klara 1 mil på under 60 minuter. Idag fick jag för mig att prova och springa 1 mil så under tiden Albin tränade ishockey så sprang jag och Selma längs med klarälven och runt via Färjestad, Älvåker, Råtorp. Det kändes som det tog en evighet och det blev mycket gång mellan turerna och mot slutet började ena höften göra hemskt ont. Men tillslut tog jag mig runt på 1 h och 5 min så jag har lite att förbättra.

Någon som vill med på Vårruset i Karlstad 10 maj 2012?

Alfons 5 årskalas fick i år bli ett Halloween kalas. Vi förberedde i flera dagar med olika läskigheter att bjuda på men tyvärr var det lite för läskigt att de inte vågade äta  :-D

Att få rulla in varandra i toapapper och försöka göra mumier var däremot en hit! Det gillades!

Häxan serverar läskiga monsterbollar

Monsterbollar som var för läskiga att smakas på för några

Spindelkakor var också lite läskiga

Avhuggna fingrar och spindelnätsmuffins. Fingrarna smakade faktiskt alla barnen på men jag håller med om att de inte blev så goda…

Albin blir en mumie

Alfons gör en kompis till en mumie

Glasstårtan med söta små spöken på

Fina 5 åringen som skelett

För några veckor sen övertalade jag tillslut Alfons till att jag fick klippa honom. När det var klart tittade han sig i spegeln och började stortjuta och sprang in och la sig i sin säng. Han skulle minsann ALDRIG gå på kalas (han skulle iväg på ett barnkalas på eftermiddagen) och han skulle ALDRIG gå till dagis mer. Tårarna sprutade! Efter lite övertalning gick han med på att få lite gele i håret och jag hittade även en färgburk i skåpet. Simsalabim och humöret hade vänt! Han tyckte han var så cool! Visst blev han snygg?! ♥

De senaste veckorna har bara rusat förbi. Att skriva uppsats tar mycket tid och däremellan försöker jag hinna med lite kuligheter också.

Älgjakt är för mig en av hösten höjdpunkter och i år tog jag mig tid att vara med två dagar. Det är energipåfyllning på hög nivå att få komma ut i skogen och ”tvingas” gå på ställen man aldrig satt sin fot om man bara följt stigar i skogen. Jag fick även sällskap i skogen av någon mer än Selma i år. Albin ville med och prova på att gå i drev. Eftersom mamma var hemma med Alfons och Saga så hade vi en backup som kunde komma och hämta honom om det skulle vara så att han inte orkade. Första drevet var nog lite längre än han trott och han frågade mer än en gång om vi inte var framme snart, men efter paus och påfyllning i magen följde han med på andra drevet också. Inte dåligt! Han bestämde sig också för att följa med andra dagen och faktiskt var det mindre gnäll då.

Selma däremot fick för första gången stanna hemma. Hennes tio år som sällan märks i vanliga fall gjorde att kroppen inte riktigt ville hänga med i slutet av första dagen och hon hade svårt att hoppa upp i bilen när vi skulle åka hem och när hon legat still en stund var hon väldigt stel och haltade på ett bakben. Troligen var det en sträckning i benet och hon fick vila upp sig hemma andra dagen. Det gör ont att tänka att hon börjar bli gammal

Väldigt otålig grabb och hund som väntar på att första drevet ska dra igång

Drevkarlar på väg att ställa upp för drev två för dagen

Albin har lekt med elden så han är alldeles sotig i ansiktet

Fina Selmis väntar på drev två

Albin ser något intressant i skogen

Den röda kullen av mossa skulle fotas

Saga, Alfons och Albin kollar in en av älgarna som skjutits under dagen

Spännande med älgar!