Familjen Kilander

11 juli 2006

juli 11, 2006

Tåg

Albin som tidigare har varit en stor fantast av Byggare Bob, har sen några veckor tillbaka bytt hjälte och är nu helt inne på ”Thomas and Friends”, alltså det lilla blå tåget med vänner. Vi har ju åkt stadstågen som går inne i Sydney några gånger, bland annat ut till IKEA och Albin tycker det är jättespännande. Det första han pratar om när han vaknar på morgonen har att göra med tåg och vi har köpt ett par böcker om Thomas som läses flitigt just nu, dessutom har han ju en trätågbana från IKEA med trätåg och så har vi köpt en av figurerna ur Thomas-historierna som ett tåg som går på batterier, så han leker mycket med tågbanan. Iallafall bestämde vi att vi skulle åka upp i Blue Mountains där de har en bit av en gammal järnväg som kallas för ”Zig zag railroad” där det kör gamla ånglok som man kan få åka med. Detta berättade vi för Albin i början av veckan och sen hade vi nedräkning på fingrarna varje dag tills vi kom fram till ”lilla vickevire” som var i lördags.

Lördag var vi alltså uppe i bergen igen och tog en tur med tåget som tog en och en halv timme. På vägen dit märktes det att Albin var förväntansfull. Han satt med ett broschyr blad från ”Zig zag” och tittade på den hela vägen dit (cirka 3 timmar) och var nog rädd för att somna i bilen och missa hela grejen, för även om han såg lite halvtrött ut den sista timmen så orkade han hålla sig vaken. När vi kom fram till järnvägsstationen så kunde han inte komma ur nog fort och man såg på minen hur spännande det var att gå ur där. Vi köpte biljetter och när ångloket körde fram med vagnarna satte vi oss in i en. Men det var cirka 20 minuter tills tåget skulle gå när vi gjorde det och efter bara några minuter började Albin tjata: ”Kör! Kör!”

Nästan direkt vi startat så kom den en tunnel som varade i två minuter och Albin blev inte alls nöjd. Det var nog lite läskigt och när vi kom ut ur tunneln sa han att han inte ville åka någon mer tunnel och som tur var så var det bara en till liten kort tunnel på vägen ner. Tåget körde en bit och sen kom han till en plats där man fick gå ur och se på när ångloket kopplade på sig på andra sidan om vagnarna och sen körde vi ytterligare en bit innan vi var nere och vi återigen kunde gå ur och titta på loket som kopplade på sig på andra sidan av vagnarna. Det var detta som var själva zickzack körningen ner för berget. Sen fick loket arbeta hårt för att ta sig upp igen och tuffade på ordentligt upp för backen.

Efteråt på vägen hem sa Albin att det var ”jätteroligt” och ”jättespännande” att åka tåg, så han var nöjd.

I söndags bestämde vi att vi inte har varit något söder om Sydney så vi tog bilen söderut genom staden och tänkte åka till en strand som Andreas sett något tips på internet om. Det skulle vara mycket kängrur där och den skulle ligga cirka 17 mil söder om staden. Vi insåg dock när vi åkte en stund att vi inte orkade åka så långt och stannade istället i en liten stad som hette Kiama för att äta. Vi var även in på turistinformationen för att se om vi kunde få några tips om aktiviteter runtomkring där vi var. Det blev inte så mycket till aktiviteter. Vi tittade på en turistattraktion som låg där i Kiama och hette ”The big blowhole”. Det var ett hål i taket i en grotta som låg bland klipporna vid havet och när vågorna kom in i grottan sprutade det upp vatten högt upp i luften. Ganska häftigt och Albin tyckte det var roligt att stå och titta på det och ville inte gå därifrån. Men sen gjorde vi inte så mycket mer än att åka in åt landet en bit på en ”turistväg”. Det var dock oerhört vackert där. Det var enormt gröna sluttningar, med små vägar som kantades av stengärdsgårdar och mycket mjölkko gårdar med svartvita kor som gick och betande. Den sista biten innan man kom upp på berget som vi körde upp på var det en enormt tät skog och knappt en strimma solljus tog sig ner till marken på den slingrande vägen. Sen tog vi en annan väg tillbaka till Sydney och dagen avslutades med en stunds grävande på stranden här i Dee Why innan solen gick ner.

Igår sattjag och Albin på stranden mellan halv elva och två. Vi hade med oss lite mat ner till stranden så vi slapp gå in och äta.