Monthly Archives: mars 2006

Helgen som varit…

Vad tiden rinner iväg. Jag hade tänkt att uppdatera betydligt oftare än så här, men jag vet inte vad man sysslar med egentligen. Jag har inte ro att sitta vid datorn lika mycket nu heller. När vi bodde hemma satt jag ofta några timmar sent på kvällen, men nu är jag så himla trött att jag stupar i säng vid nio-tiden. Är det någon sorts vintertrötthet tro? Våren är ju på väg, men det är fortfarande mycket snö här och det kommer nog dröja innan den är borta om det inte blir spöregn ett par dagar.

I helgen har jag haft en hel del för mig. Jag slutade ju tidigt i fredags som jag gör varannan vecka och då hade jag bestämt att jag och Albin skulle åka till min vän Lena och hennes två söner William och Melwin. Vi hade bestämt att vi skulle sova över där och det tyckte Albin var roligt. Jag hade med mig råttan Laleh till Lena eftersom hon ska ta hand om henne. Selma var också med så det var trångt i bilen eftersom råttburen upptog hela bagageutrymmet. Selma fick sitta på golvet bakom passagerarsätet och det var hon inte nöjd med. Så fort jag gick ur bilen förflyttade hon sig fram i förarsätet. Men det var inte synd om henne för det var mycket plast på golvet där bak. Vi hade en trevlig kväll med ungarna som inte ville sova förrän vid halv elva. Albin vaknade sen vid halv sex och vägrade ligga kvar i sängen, så det var bara att pallra sig upp och försöka hålla honom tyst på undervåningen så de andra i huset fick sova. Två timmar tog det innan William också stapplade ner för trappan.

På lördag åkte jag och Albin en stund på husdjursmässan i Karlstad. Albin gillade att titta på kaninhoppningen och sköldpaddorna. Som vanligt gick man över mässan ganska fort. Det roliga brukar vara att kanske stöta på lite klasskompisar från Lillerud, men jag träffade inte mer än en tjej som jag känner. Albin var också ganska trött eftersom han varit uppe så tidigt, så vi fortsatte en sväng till Bergvik för att göra en snabbshopping innan vi for hem. Pappa ringde när vi var där. Han hade varit på vårvisningen av traktorer så vi gick och åt lite mat tillsammans. Albin fick åka med pappa hem så fick jag en timme själv att gå och titta i affärer.

När jag väl var hemma så var det bara att vända i stort sett. Jag skulle iväg på födelsedagsfest hos Sara och Albin fick vara hemma med moster Linda. Mamma och pappa som mycket sällan är ute skulle också iväg på matfest med dans i Folkets hus.

Sara har många ideer och just denna festen hade ufo tema. Jag är dock inte mycket för att klä ut mig så jag kom i vanliga kläder. Däremot var Sara, Anna-Karin och Saras syster jättefina med silvriga kläder och antenner på huvudet! Maten var alldeles grön men supergod. Eftersom jag skulle köra hem cirka 8 mil senare på kvällen så var det lugnt för min del. Jag avlägsnade mig när de började sjunga kareoke vid elva tiden.

Söndagen var ganska slapp. Hela huset låg och slöade och jag väntade på några som skulle komma ifrån Göteborg och titta på Frida. Det tog ett tag innan de hittade hit. Jag vet inte men det verkade som om de hade trott att de skulle kunna köra efter gatuskyltar hela vägen hit och här ute i skogen finns inte så många sådana. Vi pratade med dem när de var 8 km ifrån oss men sen tog det nästan en timme innan de var här. De hade kört helt fel och tillslut fått erskott av några som känner oss. Vi försökte ringa dem på mobilen när vi förstod att de måste ha kört fel, men här ute i buschen fungerar ju bara Telias nät och de hade tydligen något annat så det var lönlöst. Tillslut kom de iallafall hit och vi gick och sadlade Frida. De hade redan en fjording så de tyckte att Frida var väldigt stor. Hon är ju av den större och grövre typen av fjordingar. Dessutom är hennes man inte klippt på hela vintern så de tyckte hon såg ut som ett troll. Dottern i familjen som var 14 år skulle provrida henne . Det gick jättebra när vi red bort ifrån hagen och stallet där hästkompisen Bläsa stod och gnäggade hysteriskt. Men när hon vände hemmåt, så tyckte Frida att jippie! en så kort tur och gjorde en liten bockning och skutt och galloperade ett tiotal meter. När hon stoppade lite längre bort så hoppade tjejen av med en väldans fart. Hon blev nog rädd, fast jag hade berättat för mamman över telefon innan att Frida är lite busig och kan hitta på saker och att hon dessutom inte varit riden på några månader nu.

Jag var bara glad att hon inte ramlade av och slog sig på all is som är överallt nu. Frida hon tog och sprang tillbaka till hagen där Bläsa stod och sen var det bra med det… Familjen sa tack och adjö och att de skulle tänka på saken. De hade ju mitt nummer sa de. Jovisst tänkte jag! Jag förstod ju att det inte var riktigt en sån häst de ville ha. Jag hör nog inte av dem mer gissar jag på.

Frida är ju inte skolad på något sätt. Jag har haft henne sen hon var 2 år och har enbart ridit henne i skog och mark och längs landsvägar. Jag har aldrig ställt mer krav på henne än att hon ska gå åt det håll jag säger och så. I början som jag red henne var hon väldigt yster och jag ramlade av x antal gånger. Men de senaste 9-10 åren har jag nog inte ramlat av alls. Dels har jag lärt mig att känna när hon kan få för sig att göra något sorts skutt och dels så har hon ju lugnat ner sig betydligt. Hon är ju ingen ungdom längre. I år fyller hon 16 år. Egentligen vill jag inte sälja henne alls. Skulle vilja ha någon som tog henne på långtidsfoder i några år framöver, men det är nog svårt att hitta det.

Igår kväll kom saxen fram och efter lite skrik så blev Albin så här fin!

UFO:s… Anna-Karin. Sara och jag

Albin ska ut och skjuta älg

Albin har hittat en rolig brandbil hos William

Sjukt barn

Klockan är snart nio på morgonen och egentligen skulle jag vara på jobbet just nu. Jag åkte dit i morse, men hann bara vara där en dryg timme innan de ringde från dagis och sa att Albin spytt. Så det vara bara att åka dit och hämta honom och läget just nu är två byten i sängen hittills… Han är ganska dålig och vill ligga i sängen och sova. Det är nästan så att man känner sig lite dålig själv också… Usch vill verkligen inte åka på magsjukan!

Annars har det varit en bra helg. På söndag var jag, mamma, pappa och Albin ute och åkte längdskidor på järnvägen. Jättefin dag var det och många Blônskebor var ute och åkte. Ett helt gäng satt en bit in i skogen och grillade korv och där stannade vi också. Albin hade det fint han för han åkte bob efter pappa i spåret. Det gick bra vissa stunder men sen var det även många ”slalomåkningar” fram och tillbaka över spåret och en gång gick det även ner i diket, så pappa hade det lite tungt.

Sen var jag och Albin ner och firade Albins faster Julia och farbror Johan som fyllt år under veckan. Vi fick tacos och tårta, vilket var mums!

Albin provar längdskidor för första gången

På tur i spåret!

Grillad korv är välbehövligt efter en tur på boben

Sjuk mamma

Då var det min tur att åka på magsjukan. Kände mig inte riktigt bra i tisdagskväll när jag gick på jobbet, men tänkte att jag skulle minsann klara de två sista timmarna som var kvar. När jag väl kom hem var det bara att gå raka vägen in på toaletten… men sen kändes det bättre och jag åt mat innan jag gick och la mig vid halv tio tiden. Vid elva började det… var 20:minut fick jag springa på toa och kräkas och höll förstås både mamma och pappa vakna. Det går inte precis att spy tyst Hade ett uppehåll mellan tre och fem och sen blev det väl bara ett par gånger till på morgonen. Gissa om jag var sängliggande hela dagen. Albin var också hemma eftersom han hade lyckats få feber samtidigt, men han piggnande strax till och tyckte nog att mamma var så lagom rolig när hon låg i sängen precis hela tiden. Det fick bli böcker att läsa och lite småpyssel i sängen.

Idag har jag varit helt matt. Försöker få i mig mat men det smakar inte riktigt, men känner att magen är helt tom, ett stort eko är det därnere…

Jag och Albin pratade med Andreas på förmiddagen och sen har vi tittat på Byggare Bob, lekt med lego och läst en massa böcker. Allt är förövrigt bra med Andreas i Sydney och han verkar stortrivas, men längtar förstås efter oss… Det har varit en underbar vårdag ute med strålande solsken, så det har varit trist att inte orka gå ut längre än till postlådan och hämta tidningen.

Inneboende!

Nu har jag, Albin, Selma och Laleh blivit inneboende hos mina föräldrar. Idag har pappa och min svärfar Morgan kört flera lass med lådor och möbler till förrådet som vi ska ha grejerna i. De har verkligen slitit hela dagen och ändå är vi inte klara. Några möbler är kvar i huset och en massa småplock. Sen ska det ju städas också… *suck* Jag kommer känna en stor lättnad när allt är klart och jag kan lämna över nyckeln till våra vänner som ska hyra det. Då kan jag bara ta det lugnt tills det börjar närma sig avresedatum för mig och Albin. Någongång i början av maj blir det troligen.

Just nu sitter jag i ett helt tyst hus. Trots att jag bott här för ja vad blir det?… 6 år sedan så känns det konstigt att vara hemma helt själv. Ja Albin är ju här, men han sover efter en dag utan tupplur så han slocknade tidigt. Mamma och pappa är nämligen på 50 års kalas. Det är inte ofta jag varit här de senaste åren och ingen varit hemma.

Förhoppningsvis blir det lite mer uppdateringar nu när jag har tillgång till en dator igen. Fast jag blir snart knas på den här ”mars” dagboken. Varje gång jag sparat den och ska öppna den igen så har den bytts ut mot en massa oförståliga tecken… vad kan det vara? Nu ska jag testa och spara den under ett annat namn, men jag förstår verkligen ingenting.

Vårt lilla charmtroll!

En bild på Albin och kompisen Wilma som togs för ett tag sedan. En traktor behöver inte ha släp för att åka flera på….

Men Albin fixade släp själv… resväskan fungerade bra!

Nu blir jag stollig på datorer! Det är tredje gången jag skriver detta inlägg och nu hoppas jag att det inte bara blir en massa konstiga tecken när jag laddar upp det…

Lägger in ett par bilder också och håller tummarna!